På förbjudna äventyr i Alicante
Voff och hej!
Nu har jag varit ute på roadtrip i vår hyrbil igen. Dena gången åkte vi till Alicante för att träffa goda vänner och se oss omkring. Det är bara 5 mil från där vi står i Altea, så det var en lagom dagstur.
Vi började med en promenad längs stranden Platja del Postiguet. Det var en fin strand med badande gäster. Det måste varit skönt i vattnet för man såg de badande ligga och guppa långa stunder. Nu gillar inte denna hunden varken sand eller vatten i pälsen, så något bad blev det inte för oss......
Efter en lunch på strandpromenaden skulle vi ta oss upp till Castell de la Santa Barbara. För att slippa gå upp på höjden tänkte vi ta den fina hissen som går upp inuti berget. Men, vet ni vad, där var minsann hundar förbjudna!
Jag blev lite sur och morrade åt dumheterna. Matte sa att ta det lugnt, det här löser vi. Som tur var hade vi vår fina hundvagn med oss. I den brukar vi vila på vår kyldyna när det blir för jobbigt att gå i värmen. Nu kläckte matte den fina idén att vi kunde gömma oss i den. Drar man igen alla nät och dragkedor syns vi inte utan det ser ut som en vanlig barnvagn. Sagt och gjort, vi fick åka i vagnen och matte sa att vi skulle hålla tyst. När vi löst biljett och kom till hissen gick matte framför så vi inte skulle synas. Men, Salt är ju en riktig lipsill så naturligtvis pep hon just då! Som tur var skrattade vakten i hissen bara och sa att hon inget sett.......
Det var ju tur att det fanns en snäll vakt, för väl uppe på kastellet upptäckte vi en ljuvlig utsikt. Man såg långväga runt över både berg och hav. Vi stod länge och studerade gatorna nere i Alicante. Man får ju inte någon riktig översikt därnere på marken. Matte tyckte det var roligt, för hon var ofta i Alicante för 25 år sedan. Då var det förmodligen inte gamla slott och utsikt som drog, utan det var nog mer åt nattklubbshållet.......
Kastellet ligger 167 m över havet. Ni förstår ju varför vi inte orkade traska upp för den kullen i värmen..... Här har man hittat lämningar så gamla som från bronsåldern. Det finns även kvarlevor från romarna, men största delen av kastellets historia härrör från morerna under 800-talet.
Under de följande århundradena har slottet bytt härskare många gånger. Det har även blivit bombat och förstört för att sedan återuppbyggas.
Det är härligt att vandra runt och känna historiens vingslag. Självklart fanns det restaurang och bar däruppe, vi är ju i Spanien.....
Vi fyrbenta var väldigt duktiga och stannade i vår vagn under hela besöket. Matte var sträng och sa att här blir det inget kissande! Det vore såklart inte bra med frätande hundkiss på de gamla antika stenarna, så vi höll oss lugna. Omgivningen skrattade förnöjsamt åt oss och frågade matte om hon möjligen trodde vi var bebisar? Aj,aj, de vet inte hur ilsk den damen kan bli, bäst att inte ställa dumma frågor......
Vi var iallafall nöjda med vårt besök, eftersom vi fick följa med dit upp. Efter lite god mat och dryck tog vi oss ner igen via den fina hissen. Även denna gången låtsades den tjänstgörande vakten att denne inte såg oss i vagnen. Vilken tur!
